Fördjupad pedagogisk kartläggning

Eleven kanske sätts utanför klassrummet för att kunna fokusera men tappar då möjligheten att få behovet av samhörighet mött. Vårdens rekommendationer kring en elev kan aldrig ensamt utgöra underlag för beslut om särskilt stöd.

Att en elev får en diagnos genom utredning inom vården är inte ett skäl för särskilt stöd: 

När man analyserar den information som kommer fram i kartläggningen kan man använda frågor som stöd:

• Vilka mönster ser vi? Alla behov identifieras och det är viktigt att fundera noga över om några behov står i kontrast mot varandra. Stort som smått.

  Ju fylligare kartläggning desto bättre analys. Den pedagogiska bedömningen är den bedömning som sker efter att ha analyserat hur elevens lärande och välbefinnande kan bli bättre.

  Efter kartläggning, analys bakåt och analys framåt kan det mycket väl bli så att man kommer fram till att eleven inte behöver särskilt stöd.

  Ett exempel:

  Dilemma: behov av tillhörighet och behov av fokus En elev har svårt med samspelet med jämnåriga och har dessutom svårt att fokusera under lektioner, delvis för att mycket tankearbete går åt till att fundera över vad klasskompisarna menar och vad de vill. Analysen visar att en elev har ett stort behov av att känna tillhörighet i gruppen och att känna att det finns kompisar. Dels för att lärare sällan har utbildning i dessa professioners områden, dels för att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet undermineras. Vilka behov för lärande och välbefinnande är inte mötta idag? Elevhälsan ska utveckla skolan genom att undanröja hinder. Exakt vad var det som gjorde att det tycktes fungera för eleven? Vika olika typer av ledarskapshandlingar möter eleven och hur verkar de påverka eleven? De övergripande frågorna kan vara: Vad ser vi som möjliga insatser för att bättre möta eleven? Det är viktigt att ha en god dialog med vårdnadshavare och förklara syftet med utredningen:  I de fall som elevens vårdnadshavare motsätter sig en utredning om huruvida eleven är i behov av särskilt stöd kan rektorn inte passivt acceptera detta, om en sådan utredning är väsentlig för elevens bästa (sid 30). En utredning består av flera delar:  Kartläggning Analys och Pedagogisk bedömning I kartläggningen kan man ta med utredningar från externa instanser som till exempel BUP eller logopeder:  De utlåtanden som kommer från sådana externa utredningar kan fungera som ett ytterligare underlag för att göra pedagogiska bedömningar av elevens eventuella behov av särskilt stöd (sid 28). Hur gör man det utan att tappa balansen? När uppstår svårigheter? I mitt drömscenario bidrar alla runt eleven med olika bitar. Detta görs genom att någon, lärare, vårdnadshavare, eleven själv eller annan skolpersonal uppmärksammar att det behöver utredas. För en elev med en sådan diagnos kan det, i likhet med en elev utan diagnos, räcka med att det finns till exempel fasta rutiner, struktur och kontinuitet för att tillgodose elevens behov av stöd. Det blir ju inte bra om elevens behov av fokus räknas som viktigare än behovet av samhörighet.