Matavfall förr i tiden

2000-tal

Idag är vi väldigt medvetna om hur våra sopor påverkar miljön och avfallshanteringen är välutvecklad i Sverige.

Men fortfarande är vi långt från målet att inget avfall ska uppstå. Det finns regler för hur farligt avfall ska hanteras och vi sorterar i princip allt.

Hela 99 procent av avfallet återvinns. Oblandat rågbröd nyttjas vanligen på landsbygden... 1868 förbjöds det i lag att göra sig av med avfall på gatorna i Sverige och renhållningsverk etablerades runt om i landet.

I början av 1900-talet

I början av 1900-talet var förpackningar fortfarande ovanliga och mängden avfall var inte större än att kommunerna kunde samla ihop det blandade avfallet på soptippar, där det sen fick ligga.

Då såg man sambandet mellan hushållens avfall/latrin och spridningen av kolera. Barnsängskvinnorna fick gröt i fina dekorerade krukor. Vid helger, bröllop och andra festliga tillfällen kokades gröten på mjölk, det kallades "vitgröt". I norra Sverige gjorde man ost på ålderdomligt sätt av surmjölk. Nästa gång var det en annan gårds tur och så gick de laget runt.

De var inte särskilt hållbara utan kvinnorna måste baka en gång i månaden eller oftare.

Norr därom, i större delen av Götaland och Svealand, bakades också rågbröd, men av ett helt annat slag. Det var ett sätt att rationalisera arbetet eftersom en enda gård hade svårt att producera så mycket mjölk att det räckte att ysta tillräckligt med ost på en gång.

År 1950 gick det att köpa sig en frysbox, vilket främst lanthushållen gjorde.
Världen har idag krympt och vi har vandrat en lång väg från våra förfäders gröt och tunnbröd, surmjölk och salta sill.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

1. Hur skilde sig matvanorna på landsbygden i gångna tider jämfört med idag, särskilt med avseende på variation?
    
2. Hur påverkade regionens naturresurser och traditioner kosthållet i olika delar av Sverige?
    
3. Vad kan man utläsa om matvanorna i Jämtland från provinsialläkarens rapport 1861?
    
4. Vad var långmjölk, hur framställdes den och varför var den viktig i fäbodområdena?
    
5. Hur samlade man grädde för smörkärningen och vilken teknik användes för att omvandla grädden till smör?
    
6. Hur resonerade man på landsbygden under 1700- och 1800-talet kring användandet av smör?
    
7. Hur användes mjölk för att tillverka ost i olika delar av Sverige?
    
8. Vad var syftet med att samlas för ystöl och hur gick det till?
    
9. Hur beskrivs sedvanan i svenska hushåll med att äta gröt?
    
10. Nämn några olika "brödvanor" som funnits i olika delar av Sverige genom tiderna.
     
11. Vilka metoder användes för att konservera mat förr i tiden och hur påverkade det mathållningen?
     
12. Hur introducerade Jonas Alströmer potatis i Sverige och vad användes potatisen till i början innan den blev en del av kosten?
     
13. Hur påverkade potatisens spridning i Sverige landsbygdens fattiga och hur kom det sig att de ibland kallades "potatisfolket"?
     

M  LÄS MER: Så bodde vi  (artikelserie)

L  LÄS MER: Hemmets stilhistoria, del 1: Bondehemmet

M  LÄS MER:Maten förr: I herrgårdens kök

M  LÄS MER:Maten förr: I borgarens hem

M  LÄS MER:Maten förr: Kryddor

M  LÄS MER:Maten förr: Handelsboden och dess varor

M  LÄS MER:Historia om mat, kryddor och matvanor

M  LÄS MER:Kaffets, teets och kakaons historia i Sverige

M  LÄS MER:Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

M  LÄS MER:Livets växter - om olika växters användningsområden förr

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Julius Ejdestam, Samling kring bordet, Rabén & Sjögren, 1975
Byskomakaren Jonas Stolts minnen, Kalmar läns forminnesförening, 1972
Jane Fredlund och Birgitta Conradson, Köket förr i tiden, Ica bokförlag,1973
Jane Fredlund, Allmogemöbler från hela Sverige, Ica bokförlag,2003
Julius Ejdestam, Så har vi bott, Rabén & Sjögren, 1979
Gustaf Näsström, Forna dagars Sverige, 1700-talet, Bonniers, 1962
Rut Wallensten-Jaeger, Kök och stök när seklet var ungt, LTs förlag, 1975
Rut Wallensteen-Jaeger, Mat till vardags och fest, LTs förlag, 1981
Per Erik Wahlund, Kosthåll, Bonnier, 1977
Jan-Öjvind Swahn, Mathistorisk uppslagsbok, Ordalaget förlag, 1999
Nils-Arvid Bringéus, Mat och miljö - en bok om svenska kostvanor, Gleerups, 1970
Gustafva Björklund, Kokbok för husmödrar, F.C.

Askerbergs förlag, 1885
P D Widegren, Försök till en ny beskrifning öfwer Östergöthland, 1830
Matts Bergmark, Vallört och vitlök, Natur och kultur, 1967
Nils-Arvid Bringéus (red.), Arbete och redskap: materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen, Carlsson, 1971
Birgitta Conradson och Jane Fredlund, Köket förr i tiden, Ica förlaget, 1973
Birgitta Conradson, Sillburkar och tvålkartonger, Nordiska museet, 1977

FÖRFATTARE

Text: Jane Fredlund, journalist, kulturhistoriker och författare
Artikeln är en omarbetad version av material från boken Så levde vi : Fest och vardag i forna dagars Sverige, av Jane Fredlund